Satt i lugn och ro och läste om begreppet "mode" och "modeologi" när jag plötsligt insåg att jag inte plöjt mig igenom ett par paragrafer i Jürgen Habermas "Borgerlig Offentlighet". Mysigt, tänkte jag.

Tog upp boken. Tittade på den. Urh. Hittade ett avsnitt som hette "Att läsa Habermas", jag citerar:

"Habermas skriver oklart, associerande, dubbelbottnat och stilistiskt dåligt. Att träda in i hans språkvärld är som att träda in i Alice i Underlandet; ibland tycker man sig fatta allt, ibland ingenting. (...) det blir ett socialfilosofisk poesi över det hela."

Fest?