Uttryck jag hatar: Man lär sig av sina misstag.

Ja ja, okej; det är ett vackert uttryck som ger hopp, men för mig hittar jag inget av värde i det. Inte alltid. Man lär sig inte alltid av sina misstag, i alla fall inte om man heter Nicole, 20 år, journaliststudent och sitter två kvällar innan en enorm tenta och överväger ett skutt nedför Västerbron. Igen. Som de förra två tentorna jag hade.

Varför lär jag mig inte av mina misstag? Av detta misstag, framför allt. Jag har genomgått det under hela högstadie- och gymnasieperioden och nu även på universitetet. Naiv? Fair enough.

För ungefär tre år sedan lärde jag mig att uttrycket "det löser sig" var det absolut bästa Timbuktu kunde ha sagt. Sedan, för att bli snällare mot mig själv bytte jag ut mottot till "Det löser sig, förhoppningsvis till det bättre". Vad blir det nu? "Jävla idiot, väx upp, inget löser sig om du inte tar tag i det själv". Jag vet, jag vet. Jag har bara mig själv (och min pojkväns fantastiska sexliv) att klandra. För nu sitter jag här, två dagar innan tenta med två böcker (varav en jag beställde hem för två dagar sedan) och vet inte var jag ska börja. Tror på fullaste allvar att jag ska klara mig bara genom att läsa inledningar och sammanfattningar. Stör mig på och hatar gubbsvålen som skrivit all den kurslitteratur vi har och svär högt.

Det värsta av allt är nog att jag tänker att nästa gång, nästa gång tar jag mig i kragen från första början och föreläsning. Då ska jag redan ha köpt böckerna och vässat pennan, lägga mig klockan nio och säga upp mitt sociala liv och blivit nykterist. På riktigt. But hey, jag är inte ensam. Jag vet att det finns andra som mig där ute. Slöa, lever för dagen, fångar dagen och vaknar upp med en ångest som kan liknas till efter en spårad utekväll då man vaknar på okänd plats.

Varför? VARFÖR. Inte blir det bättre nu när sommaren är här heller. Och jag är inte bitter, bara stressad och matt på min fjortismentalitet.

Dagen innan tentan och jag ska sitta på universitetet i 12h, det innebär att jag måste hitta en schysst outfit. En riktigt förslappad sådan. Ibland önskar jag att jag faktiskt kunde trä på mig ett par mjukisbyxor... MEN NEJ. Inte jag. Leggins. Ett par täta, så att man kan sitta och skreva i stolen utan att folk ser in. Morgonrock. Uppsatt hår. Tofflor, sånna rosa med klor på.

Nice.

Svininfluensan har kommit till Europa.

Ville börja gråta igår på tunnelbanan när en gubbe fick en hostattack framför mig på tunnelbanan. Ska lätt skaffa mig ett munnskydd!


Safety first. Alltid.

Mitt something-something har en katt i sin lägenhet - som fram till för några dagar sedan, haft en bokstavssjukdom (om nu katter kan ha det). Dampig som satan. Brukade le lite skeptisk när jag såg den och tog feta svängar för att inte gå nära kattjäkeln. Satan kattifierad. Råkade svär lite väl högt en natt när Satan högg mot mina fötter, vilket resulterade i att jag sparkade en riktig karate kid-spark och skickade iväg den mot Tv:n. Jag råkade även säga vid frukosten "kastrera kattfittan", så nuuuu har de gjort det! ... Känner mig lite dum. Men vad fan.

Tänkte synda lite på morgonkvisten. Har en föreläsning klockan 12 och affärerna öppnar 10. Det blir ca 1h30min's shopping. Jag är liksom in desperate need av nya kläder. Menar, jag vägrar ju ta mig någonstans om jag inte ser 'respektabel' ut (ett ord som är otroligt svårdefinierat).

Överväger att ta mig till Beyond Retro. Köpa mig en sådan där orkesteruniform. En röd. Kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar dem eller inte. Köper jag den ska jag i alla fall ha röda pumps och läppar till. Och mina knarkarsolglasögon. Och en trombon slängd över axeln.

Eller så köper jag en transparent blus! Då ska jag ha den när jag skriver tenta. Distrahera klassen med mina myggbett.

Alltså, sitter i dagsläget och funderar på hur dagen kommer att se ut. Lyssnar på Lauryn Hill i morgonrock och backslick.
Det blir nog backslick idag, det är liksom en 'sån dag'.

Ord jag älskar: Imbecill

Betydelse (wikipedia): svag, utan stöd
Betydelse (synonymordbok): idiot
Betydelse (susning): mycket klent begåvad

En grå himmel, dagen till ära. Så typiskt. Kunde det inte ha varit soligt?
En stram knut högt uppe på huvudet. Inte ett enda hårstrå ligger fel. Dagen till ära.
En svart klänning. Långärmad och enkel. Dagen till ära.
Övervägde andra skor, men tog de skyhöga med bred klack. Uppseendeväckande, kan kanske tyckas. Men vad då. Dagen till ära.
Laddat med ett paket cigaretter, dagen till ära. Undrar om det kommer att räcka.
Beslöt mig för att ta vattenmascara, dagen till ära. Jag visste väl att den skulle komma till nytta någon gång.

Min första begravning. Vad gör man? Jag är lite nervös.
Dagen till ära.

Fick mail från min handledare ang. den senaste tentan:

"Det var ovanligt många med toppresultat, A..."

ba: *GASP* och hjärtat dunkar på som fan, and then:

"...men också ganska många underkända. Fx och F är underkänt och innebär omtenta"

Sicken teaser, den där jäkeln!

FÖREBILDSMORSA:

Status: Första säsongen av Weeds. Chips. Öl. Och fortfarande svår fylleångest.

Jag går inte på dagens föreläsning för att:

• mitt hår är fult
• jag har inte mina vita tygskor här
• jag vägrar ha vinterjacka och det ser kallt ut
• mitt hår är fult
• mitt hår är fult
• mitt hår är fult
  

Conclusion: Jag går inte på föreläsningen för att jag är ful idag.

Det är en "sån där" dag idag.

Anledning till att jag inte skrivit på hela helgen:
* sjuk fylleångest

Måndagen firades med en ny tröja (baskläder=alltid bra att ha (jag vet att ni läste baJskläder)) och två öl på Skanstulls skarrigaste bar; Broder Tuck med X och Y, där X är Frida och Y är Kris. Kändes skönt att hänga med två andra riktigt trötta puckon efter en dags råplugg på Frescati.

Snart är det den 25:e, vilket innebär den månatliga förnedringen.

Och en annan vill att vi ska resa utomlands i början av sommaren.

Alltså:
* Seminarium på fredag
* Tenta nästa onsdag

VIKTIGT MEDDELANDE TILL MINA VÄNNER:
Fr o m idag säger jag upp kontakten med er fram till onsdag. Då ska vi ut och supa. Ring inte mig i helgen och säg "a fiffan nu köör vi" får då kommer jag högst troligt att haka på och sedan ångra mig dagen efter. Så nej. Ring inte mig, jag ringer er.

alltsåååååååå. ngt förvirrad, yes.

NU:

Deklarera.
Betala fakturor.
Ordna papper

*administrativ*

Bakfull som en åsna och förstår inte alls innebörden med att "må som man förtjänar". Jag menar, inte dödade jag någon. Inte heller snortade jag linor av kokain och körde upp glasflaskor i stjärt på folk. Jag drack som en kvinna gör i sina absolut bästa år, och ändå vaknar man upp med en smak i mun jag inte vill beskriva (död skunk) och hyn åldrats ca 150år.

Tre timmar efter återuppståndelsen finner jag mig själv och ca femhundra av mina vänner sittandes på Kvarnens uteservering med öl i högsta hugg. Första halvtimman satt jag tyst och andades, om jag skulle gjort annat hade jag förmodligen kräkts upp det jag inte fått upp natten innan.


Efter en öl blev jag ta mig fan fucking Stålmannen på nytt! Mer öl, vodka-redbull, inflyttningsfest i Guds Hage, vodka vodka, vin, shotta, vin vin.


Nog! Spy bar! Öl. Tröttnar. White russian utav bara helvete. En "gör en god, sur!" osv osv.

Stägning, ingen efterfest. Ser solnedgången vid slottet, vidare för att köpa kaffe och upp till Monteliusberget där jag och vän hetsar ihjäl oss.


Slutar med att vi rusar till Zinkensdamm, packar och tar en sista minuten till Göteborg. På fyllan. Vaknar upp i en park i 13cm-höga klackar och är omringad av hippies och gitarrer. Med död skunk i munnen. Hem till Wille, äta kinamat. Helvetets baksmälla släpper och vi beställer in öl. Och vi dricker fram tills det att vi tar nattbussen hem, med ett stopp i Jönköping. Önskar att jag kunde säga att vi stannade för att ta en öl, mennee. Nä. Nä.


Så _JÄVLA_ underbart! Alltså verkligen, faktiskt! Det låter bittert men satan.

Ja, satan.

Sitter på badrumsgolvet. Bloggar. Äter toblerone. Funderar på att ta mig en cigg. Posar i Photobooth. Aaaa måndag!

Tänkte även nämna att jag tycker att ni är en bunch of ho3s, mina kära läsare. Ni kommenterar riktigt uselt. Men, eftersom att jag egentligen inte bryr mig så skiter jag i att ta upp det. Hör ni det? Skiiiteriiiii.

*FLÅSA*

Jag återkommer snart för att berätta om min helg: Teaser: Efter Spy bar i lördags blev jag jättefull och åkte till en annan stad och kom hem imorse 07:00

Åh, Comedy Inc på 4an. Älskar brittisk torrhumor!! Haha. Tänkte börja återberätta skämt, men ba nä. Kolla själva. Askul!

Annat jag kom på att jag älskar: riktiga babbar som pratar 'rinkebysvenska' men som kommer från typ skåne. Tänk zlatan alt. vem som helst från Rosengård.

<33

Denna helg går i Jesus tecken - på alla sätt och vis!

Igår var det ju som känt Långfredagen och var passande nog en mycket lång fredag. Precis som Jesus gick jag min död till mötes, dock utan hela korsfästelsebaletten. Däremot vomerade jag spikar, blod och sperma (bildigt talat, mina vänner) vid Hötorget. Hälsa från mig om ni går förbi den, den var HUGE den kakkan vill jag minnas! Det säger visserligen inte så mycket...

"På långfredagen firas ofta korsvägsandakt till minne av Jesu lidande. Gudstjänsten är ofta förlagd till klockan tre på eftermiddagen då det var vid den tidpunkten Jesus dog (den nionde timmen). På kvällen kan gravandakt firas."

Medborgarplatsen, Knast, Berns Källare/Berras Krypin, McDonalds Norrmalmstorg, Gubbrummet Spybar, taxi hem

Vaknade lite innan 14.37. Skitfull.

Nu börjar min fylla dankas av lite, men oroa Er icke, ty jag är snart på väg till Medborgarplatsen för min återställare.

I kväll skall det festas som aldrig förr i Guds Hage där invigningen av Guds små lamm Martin och Simone kommer att äga rum (=inflyttningsfest på svenska).

En riktig Jesus kristusfylla. Död på fredagen, och på den tredje dagen återuppstånden. Som det skall vara. Och självklart är jag inte sen med att fira. Jag är ju trots allt döpt och för lat för att dra mig ur kyrkan.

Kan du inte knäppa med fingrarna så att vi ligger i samma säng?
Jag knäppte med fingrarna men hamnade i en annan säng.

Det är idiotiskt, det där. Att lära sig av sina misstag. För gör man det, då gör man aldrig om det och självklart kommer du aldrig att göra om det med tanke på att du aldrig någonsin kommer att få chansen till det. Aldrig. Någonsin. Du bränner dina broar och faller ned så du sitter så djupt fastkilad i skiten att du inte kommer att kunna ta dig upp. Men vad gör det; du har ju lärt dig av ditt jävla misstag.

Ta aldrig ett råd av någon som är så frustrerad att denne gnidit sig mot stol, ben och kudde i ett halvår som ett substitut för annat. Gör du det kommer du högst troligt att sitta med skam i kroppen och säd i trosorna.

URH JÄVLA GRÅA FITTVÄDER.

Man kan ju inte ens klä sig någorlunda vettigt. Urh

fakk ju, vädret

Lyssnade på Metronyheterna på radio igår och det berättades om att det varslades om en ökad arbetslöshet nästa år. 11% av den svenska befolkningen väntas vara arbetslösa, de som kommer att drabbas är ungdomar och män som arbetar inom industrin.

Det är den senare kategorin som skrämmer mig något oerhört.

I, vad jag gärna vill kalla för den Fula Perioden av Mitt Liv, umgicks jag med ett fint tjejgäng. Det var jag, Frida, Katarina, Jenny, Caroline, Emmie, Jennifer och Madeleine.

Vi träffades igår över en quornsallad och flera glas vin. Första gången på mycket länge som de flesta kunde ses på samma gång. Tyvärr kunde inte Emmie och Madeleine delta, av olika skäl, men vi andra var där och det var underbart. Vi pratade enbart om män, hur stora de var och hur sköna en del var på att knulla och vilka idioter det finns som suger när det egentligen heter slicka fitta. Ba; Gör om, gör rätt.

Vi lyckades hetsa J till att åka till C och ta honom med storm. Jag undrar hur det gick (note to self: smsa J).

Innan hemgång: samma, gamla vanliga ritual om hur man måste ses snart igen, att det inte får gå så lång tid emellan denna gång, att vi tar en lunch/fika nästa vecka, har du samma nummer? guud vad kul puss gumman!

Och så hoppas man på att det inte är skitsnack denna gång, utan på blodigt jävla allvar! Det hoppas jag, men man vet hur det brukar bli.

En resa till Jensen i Berlin, en resa till Micke i Oslo, en resa till Kata i Umeå, en resa till mig själv till valfri, varm ort, ett gymkort, ett par skor, ena riktiga dyrgripar, en mjuk blus som lägger sig som ett vattenfall över axlarna, ytlig skönhet och alla produkter därtill, glada, mjuka, varma, hårda, kalla, svinförbannade lack, ringar som slår emot varandra när jag plockar upp en cigarett från paketet och gör alla handrörelser, en väska! och skor, fler skor.

Jag vet inte om det var av ren idioti som jag tvekade över mitt val med lägenheten. Nu har jag den inte i alla fall, men vad gör det; om ett par dagar är jag förmodligen rik. Det tänker jag fira med ett par skor, bjuda någon på lunch med tillhörande glas vin och köpa mig ett flertal magasin och böcker.

Ska snart läsa klart alla bloggar jag slaviskt följer, koka mig hundra koppar kaffe, röka lika många cigaretter och studera PR och propaganda. Soundtrack: valfri låt av Billie Holiday.

Lilytwig!! När ska vi se The Dreamers? Jag är rädd för IPRED-lagen och vågar inte ladda ned.

På senare dagar har jag gått och blivit nervös varenda gång jag ska få i mig alkoholhaltiga drycker.

Missförstå mig inte; inte nervös på ett dåligt sätt, nej! Pirrig är kanske ett bättre ord? Ni vet, som ett barn som ligger i sängen dagen innan julafton! Eller som när det är bara några få dagar kvar till löning. Eller som när man får ett sms av någon man tycker mycket om.

Get it? Det pirrar i magen på mig för att jag vet att det ska bli helt fakkin underbart att få i mig ölen/vinet/spriten.

Så känner jag idag. Ikväll blir det tjejmiddag och snart ska jag till systemet *candystore för 20plusaren*

Alkoholist tror jag fenomenet kallas.

Jag är inte sådär fasligt jättepolitisk av mig, nej. Inte heller är jag särskilt insatt i viktiga frågor såsom dödshjälp och dödsstraff.

Men något som får mig att vara FÖR just dödsstraff är när jag ser dessa sk. jävla "dramatenväskor";


I tidernas begynnelse såg man dessa Satans påhitt främst bland äldre damer och sedan även i förorterna bland invandrarmammor på väg till/från Munirs Livs i Skärholmen. Jag vet inte, de kanske kände att de ville haka på den 'svenska trenden'. Att just damer använder detta (och med damer menar jag ÄLDRE) har jag ändå förståelse för.

MEN. VAD. I. HELVETE. SKÅDAR. MINA. ÖGON?

Nu har även ungdomar fått för sig att använda sig av dessa så in åt helvetes fula väskor. Stereotypen;

- Äldre ungdom, 25-30 år
- Ofast fula
- Även dessa bor i en förort, men närmare tullarna, typ; Telefonplan, Årsta etc.
- Bor ensamma

Den dagen jag går på stan med en dramatenväska, då. Då hoppas jag att det finns någon som är för dödshjälp och plockar fram en batong av järn och dunkar av det hårt, men rättvist, i bakhuvudet på mig. För det gör jag på nästa unge som jag ser.

Helt oacceptabelt.

SCHACKHÅR!! Len som en nyfödd hamster och en riktig lama-mule

Självklart glömde jag kameran igår, så det blev inga coola stage-bilder. Har en mobilbild som jag tog inne på toaletten där det ser ut som om jag har värsta kuksugarläpparna. Haha älskar att Aso's vän har tatuerat in KUK på insidan av underläppen för att "alltid ha kuk i mun".
Ska se med Therese och de andra, de lär ha en massa bilder. Förhoppningsvis ser jag inte ut som ett jävla fucktard *håller tummarna*.

Annars 'rå? Söt lama-mule man har.

Visning på Clarion Hotel Sign igår, Toni & Guy för L'oréal, som sagt.

Jag känner mig helt slut i huvud, axlar, knä och tå, knä och tå. Inget skämt! Springa runt i 13cm höga klackar i ett flertal timmar, vänta i x antal timmar, få håret upptovat 15 ggr/h och få en icke ätbar wrap till lunch (min innehöll rå rostbiff med nån fittsås). *glad att jag käkade cheesburgare till frukost* haha. Synd att alkoholen icke flödade. Ba "What does a model have to do to get sum' booze around here??"

Svepte i mig lite whiskey innan jag begav mig ut på kattgången.

Tanken var väl sen att man skulle ut och 'göra stan osäker' men när det visade sig att debaser medis tog 150kr inträde (???) blev jag osäker. Svepte en öl på hemligt ställe* och åkte hem.

FESTBRUD88

*söderkällaren

Det blir en lång dag idag, så jag laddar upp med en portion havregrynsgröt och tänker; "Fy fan vad äckligt".

Hoppas jag har fel.

Här sitter jag i ett för litet linne och känner mig svår och djup, så som jag alltid gör inpå småtimmarna. Så ja, allt är som sig bör.

Undrar hur det kommer sig, egentligen. Det här med att känna sig "svår" och "artistisk" på nätterna. Man får höra av diverse artister som känner sig mer inspirerade på nätterna då allt är tyst och lugnt och jag menar, så jäkla tyst är det inte hos mig at the moment. Lyssnar på sådan där xscenex/emo-musik som man (läs: jag) lyssnade på på den gamla goda tiden.

Förmodligen stör man sig inte på allt som sker utanför fyra väggar. Fast å andra sidan är det alltid något avlidet i Torpet efter 18:00...

Anywho. Sova, kanske? Skriva lite, och sedan sova.

HAHA.
Förresten.

Någon annan än Jessica som såg att jag var med i Aftonbladet igår? Ingen? En djävla tur för u r s ä k t a mitt utseende, men vad fan, trycker man upp linsjäveln två centimeter från ansiktet så blir ju bilden därefter. Ba "Le lite" haha. Kul att de stavade mitt efternamn fel också *otippat*.

Fråga: Är det OK att Zlatan tjänar 430 000 (?) kr/dag?
Mitt svar: Varför inte. Han är ju Zlatan.

Jag har bilden i mitt förvar här på datorn, men jag har en image att sköta. Ett fakkin' reputation. Så är ni sugna, leta upp en gårdagens Aftonbladet och få er ett gott skratt.

Väl mött

Här nedan har ni resultatet efter gårdagens klippning hos Toni&Guy. Imorgon skall skiten färgas (har ingen aning VILKEN färg) och på lördag blir det visning på Clarion Sign, dresscode; DAMN! She's hot. 5-600 pers. Urh

Är inte så jäkla nervös än, men jag vet att jag kommer att lipa innan. Jag och Therese ska i alla fall springa in på toan och dricka ett glas vin/flaska jäger om alla andra bangar. Det är bara att hålla tummarna för att man inte bryter nacken och rammlar av pinn' pga. hooker-heelsen jag ska ha på fossingarna.

"De e bah å bite ihop", som hampus skulle ha sagt.


Nu: plugga
Senare: bio

Jag må vara efter (men jag vet att jag har läsare som är mer efterblivna), men sedan jag fick Spotify har jag gått runt med en olustig känsla över att jag inte vet vad jag ska göra av all plötsliga makt! JAG KAN JU LYSSNA PÅ ALLT NU!

AAAAAAAAAAAH

Nu är tentan över, helgen likaså samt den djävulska baksmällan som höll sig lör-sön. Sköt upp tröttheten i fredags och drog ned till 2.35:1 och blev SÅ_IN_ÅT_HELVETE - ja ni fattar - full. Veru nice, fågelbajs!

Nej verkligen, jag har inget att dela med mig av.

Så, denna morgon, med kaffekoppen i hand och visar hud:


pusspåer'